Nattmusen

Som tur är så kan alla människor glömma eller missa saker som är bestämt. Igår så jobbade jag sista dagen på min jobbhelg. Det var som en enda röra och alla sprang runt som yra hönor för att hinna med att ta hand om alla patienter som vi hade och skulle komma in. Till råga på allt så var det första dagen som vi hade möjlighte att se det nya huset som de bygger. Det är lika stort som lyckseles lassarett. Tänk er.

Jag hade bokat in mig för att titta på det igår kl 08.00. Först så blev i indelade i två grupper, en gick och kikade på avdelningarna och den andra var och tittade lite på allmänna utrymmen och så något som jag hade kunnat hoppa över. Värme och el försörjningen. Han visade de enorma generatorerna som driver sjukhuset och så fick vi veta vad som händer om de skulle bli strömavbrott...inte så intressant.
Sedan så var det dags att få se avdelningen som vi ska flytta in i den sista veckan i april. Spännade. Jag kan då säga en sak. Det är så fint och rummen är så stora. Men det kan bli knepigt att hitta varandra i den stora byggnaden. Jag längtar jätte mycket.

När äntligen dagen var slut så hade jag tänkt mig att åka och träna lite step up. Passet började 17.00 och jag bestämmde mig för att stanna på jobbet och lägga mig och vila och läsa till det skulle bli dags. Jag gick och bytte om och åkte sedan ner till USM. När jag skulle ta fram skorna så hade jag glömt mina sulor. Jaha då var det ju ingen ide´ att träna för skorna är som plankor utan sulor. Visst jag hade kunnat gymma lite, men jag blev så opeppad.  Det var bara att åka hem igen. En liten plump ...